Invånarna i huvudstadsregionen upplever sig vara friskare än finländarna i medeltal
Jämfört med alla finländare upplever fler invånare i huvudstadsregionen att deras hälsotillstånd är bra. Hos dem förekommer det också mindre långvariga funktionsbegränsningar på grund av hälsoproblem. Detta framgår av en ny undersökningsrapporten, vars rön härstammar från enkätundersökningen som genomfördes i Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla under våren 2021.
Enligt undersökningen upplever majoriteten av invånarna i huvudstadsregionen att deras livskvalitet är bra. Tre av fyra invånare i arbetsför ålder anser sin arbetsförmåga vara utmärkt. Andelen invånare som upplever att sin hälsa är medelmåttig eller sämre än detta har dock ökat. Så är fallet både i huvudstadsregionen och i hela landet. Detta lär åtminstone delvis ha att göra med coronaepidemin.
Det finns utrymme att förbättra levnadssätt och det finns utmaningar med psykiskt välbefinnande
Bara var tredje invånare i huvudstadsregionen rör sig tillräckligt ofta och äter grönsaker och frukter i enlighet med rekommendationerna. Överdriven alkoholkonsumtion är vanligast i åldersgruppen 65–79 år, medan berusningsdrickande är vanligast i åldersgruppen 40–64 år. Andelarna överdriven alkoholkonsumtion och berusningsdrickande har förblivit oförändrade i huvudstadsregionen jämfört med föregående undersökningsperiod 2017–2018.
Bildtext: Daglig rökning har minskat i sin helhet, men de mycket stora skillnaderna mellan utbildningsnivåerna avseende rökning har inte jämnats ut.
Åldersstandardiserad andel invånare som dagligen använder tobaksprodukter eller nikotinhaltiga e-cigarretter (%) i huvudstadsregionen enligt utbildningsnivå.
Skillnaderna mellan utbildningsnivåerna avseende användning av tobaksprodukter och nikotinhaltiga e-cigarretter är mycket stora. Av alla män som genomgått en utbildning på högskolenivå använder åtta procent nikotinhaltiga tobaksprodukter dagligen. Motsvarande andel kvinnor på samma utbildningsnivå är fyra procent. Motsvarande andel är 18 procent för män och 12 procent för kvinnor som genomgått en mellanstadieutbildning. Däremot röker eller använder andra nikotinhaltiga produkter dagligen en av fyra män respektive en av fem kvinnor som bara genomgått den grundläggande utbildningen.
Enligt undersökningen är utmaningarna med det psykiska välbefinnandet vanligare inom unga åldersgrupper. Även under coronapandemin har unga vuxna upplevt att utmattning har ökat allra tydligast. Nästan var tionde invånare i huvudstadsregionen har mycket lite erfarenhet av delaktighet. Dessutom känner mer än var tionde invånare sig ensamma ganska ofta eller hela tiden. Erfarenheten av ensamhet är vanligast i åldersgrupperna 20–39 år och över 80 år.
Majoriteten av invånarna mår bra, men samtidigt är skillnaderna i välbefinnande stora.
Enligt undersökningen anser var fjärde invånare i huvudstadsregionen att det är svårt att täcka utgifterna med sina inkomster. Arbetslöshet och arbetsoförmåga ökar utmaningar med utkomst på samtliga utbildningsnivåer. Nästan var femte invånare har varit tvungen att skära ned på sina läkemedelsutgifter eller läkarbesök på grund av brist på pengar – det här förekommer allra mest hos personer med hälsoproblem.
I huvudstadsregionen fanns det redan tidigare betydande hälsoskillnader mellan befolkningsgrupperna, och dessa skillnader har sannolikt förvärrats under coronaepidemin. En socioekonomisk bakgrundsfaktor som träder fram i många granskningar av undersökningen är utbildningsnivå: högutbildade personer mår bättre enligt många indikatorer. Även om befolkningens välbefinnande och hälsotillstånd i allmänhet har förbättrats på lång sikt, har utvecklingen inte varit lika gynnsam för alla befolkningsgrupper.
Uppgifterna framgår av Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla stads forskningsrapport Hälsa och välbefinnande av invånare i huvudstadsregionen, vars rön härstammar från enkätundersökningen som genomfördes under våren 2021.
Läs mera:
Sammandrag (på finska)