Grankulla med i beräkningen av konsumtionsbaserade utsläpp

Sitowise och Naturresursinstitutet beräknar denna vinter för tredje gången de konsumtionsbaserade utsläppen i de finländska kommunerna. Hänsyn tas till utsläpp från energianvändning, byggande, transporter, mat samt konsumtion av varor och tjänster. Dessa produkter och tjänster konsumeras också på andra platser än där de produceras.

Kommuners och städers koldioxidavtryck bedöms vanligtvis med regionala utsläppsberäkningsmodeller. Allt fler kommuner vill också utreda de utsläpp som uppstår genom konsumtion, såsom byggande, och inkludera dem i sina klimatneutralitetsmål. Resultaten från den senaste beräkningen, som gäller år 2024, offentliggörs våren 2025.

De kommuner som deltar i projektet åren 2024–2025 är Esbo, Helsingfors, Tavastehus, Ijo, Joensuu, Träskända, Grankulla, Kemi, Karleby, Kuopio, Lahtis, Villmanstrand, S:t Michel, Orimattila, Uleåborg, Riihimäki, Siilinjärvi, Tammerfors, Åbo, Vasa, Vanda och Ylöjärvi.

Inkomstnivån ökar konsumtionen – och möjliggör ansvarsfulla val

De konsumtionsbaserade utsläppen är höga i alla västländer på grund av den höga levnadsstandarden. Grankulla stad är ett exempel på en kommun där invånarnas ekonomi är god och de konsumtionsbaserade utsläppen höga.

– I den föregående beräkningen var vi den största konsumenten av varor och tjänster jämfört med referenskommunerna, vilket hänger ihop med den goda inkomstnivån. Grankullaborna har i genomsnitt råd att konsumera, förklarar stadens miljöexpert Helena Suomela.

Hon ser även möjligheter i situationen. – När vi ökar medvetenheten om konsumtionsbaserade utsläpp och deras inverkan på stadens miljömål, ger förmögenheten invånarna möjlighet att välja mer hållbara produkter och tjänster.

De konsumtionsbaserade utsläppen kommer att inkluderas i Grankullas uppdaterade resurssmarta färdplan, och dessutom planeras ett utsläppsminskningsmål att fastställas, som en av de första kommunerna.

– Även om exakt data inte ännu finns för alla utsläppskällor, är det viktigt att fastställa en målbild. Utan den blir det svårt för invånarna att förstå hur stor utsläppsmängden faktiskt är, betonar Suomela.