Det finns många fördelar med friktionsdäck

Gatudamm minskar luftkvaliteten avsevärt. I staden orsakas gatudamm huvudsakligen av dubbdäck – upp till hälften av gatudammet kommer från vägytan som slits av dubbdäck. Byte av dubbdäck till friktionsdäck minskar gatudammeffektivt. Friktionsdäck är också tystare och sliter mindre på vägytan än dubbdäck.

Grankulla deltar tillsammans med Esbo, Vanda, HRM och Miljöminsiteriet i Helsingfors kampanj som uppmanar bilisterna i huvudstadsregionen att fundera på vinterns däckalternativ även ur miljöperspektiv. Du kan bekanta dig med de officiella kampanjsidorna på Helsingfors hemsidor via denna länk.

Gatudamm

Gatudamm är ett av de största luftkvalitetsproblemen i huvudstadsregionen. Avgasutsläppen från trafiken har däremot minskat de senaste åren på grund av framsteg inom fordonsteknik och luftskyddsåtgärder.

Den största orsaken till gatudamm är det slitage som dubbdäck orsakar. Gatudamm innehåller partiklar från däck, dubbar, vägyta, sandningsmaterial och bromsar.  På våren lyfter trafiken det material som lossnats under vintern upp i luften som gatudamm.

Gatudamm försämrar luftkvaliteten särskilt på livligt trafikerade gator i städerna. De stadsbor som rör sig på och bor vid instängda gator är mest utsatta för gatudammets negativa effekter.

Gatudamm kan utgöra en allvarlig hälsorisk. Höga koncentrationer av partiklar försämrar kroniska hjärtsjukdomar och sjukdomar i andningsorganen samt ökar antalet lunginfektioner. Särskilt barn och äldre är känsliga för dammets biverkningar. Också många astmatiker reagerar omedelbart på gatudamm.

Enligt undersökningar är ökning av andelen friktionsdäck i trafiken ett av de mest effektiva sätten att minska gatudamm.

Mindre buller

I huvudstadsregionen är trafiken den största källan för omgivningsbuller. I vintertrafiken är friktionsdäck tystare än dubbdäck. En ökning av andelen friktionsdäck till 70 procent i enlighet med Helsingfors mål skulle minska bullret och förbättra stadens ljudmiljö.

I innerstaden är hastighetsgränserna relativt låga, så körbuller på gatorna stiger inte lika mycket som på landsvägar. Dubbarnas påverkan på vägtrafikbullret är som störst i hastigheten på 50 km/h.

Ljudnivån påverkas också av beläggningsmaterialet. En ökning av andelen friktionsdäck skulle kunna möjliggöra bredare användning av beläggningar med mindre kornstorlek, och därmed tystare beläggningar, eftersom friktionsdäck orsakar mindre slitage på vägytan än dubbdäck.

Slitage på gator

Dubbdäck på motorfordon orsakar betydligt slitage på våra gator och ökar därmed kostnader för vägunderhållet. Speciellt under milda vintrar ökar slitage på vägar när dubbarna krossar den snöfria och ofta våta vägytan och tar loss material från den.

Användningen av dubbdäck orsakar spårbildning på vägar, vilket kan utgöra en trafiksäkerhetsrisk. Vid halt väglag kan spår i vägen göra det svårt att kontrollera fordonet. En ojämn vägyta påverkar fordonets körbarhet också på torra vägar, eftersom den minskar fordonets manövrerbarhet.

Slitage orsakad av dubbdäck är det överlägset viktigaste skälet för att förnya vägbeläggningar. Man kan vara tvungen att förnya beläggningarna på huvudgator med till och med några års mellanrum.

Friktionsdäck orsakar mindre slitage på vägytan, och om andelen friktionsdäck ökar kan man uppnå betydliga besparingar i vintertrafiken.

Mindre mikroplast

Vägtrafiken är den betydligaste källan till mikroplast i Finland. Mikroplaster som uppstår i trafiken transporteras till vattendragen bland annat med dagvatten. Mikroplastutsläppen från trafiken kan minskas till exempel genom att undvika onödig användning av personbil. När du kör bil lönar det sig i sin tur att ägna uppmärksamhet åt ett körsätt som sparar på däcken. 

I vägtrafiken uppstår mikroplastutsläpp förutom från däckslitage även från vägmarkeringar, där dubbdäck smular sönder målfärgen betydligt mer än friktionsdäck.

Du kan minska belastningen av mikroplast genom att välja friktionsdäck för vinterkörningen.

Flexibilitet vid däckbytet

Enligt lag finns det inga begränsningar för att använda friktionsdäck, så du kan byta bildäcken flexibelt på hösten innan den första halkan kommer och innan däckbytesrusningarna.

Enligt vägtrafiklagen ska vinterdäck användas mellan den 1 november och 31 mars om vädret eller väglaget kräver det.

HRM följer med luftkvaliteten i Grankulla

Helsingforsregionens miljötjänster HRM ansvarar för uppföljningen av luftkvaliteten i huvudstadsregionen. Luftkvaliteten mäts med hjälp av permanenta samt flyttbara mätstationer. En av den flyttbara mätstationer är under år 2023 belägen i Grankulla.

Här undersöker HRM hurudan inverkan trafiken och gatudammet har på luftkvaliteten i stadens centrum och hur den har utvecklats sedan år 2018. Då var mätstationen belägen på samma plats, dvs på södra sidan om Grankullavägen framför stadshuset parkeringsplats.  Man följer även årligen med luftkvaliteten i Grankulla med sk. passivinsamlare och med den flyttbara mätstationen en gång vart femte år.  

Förutom i Grankulla, finns det i år flyttbara mätstationer för luftkvalitet även i Mosabacka i Helsingfors, längs Tavastehusleden och nära avfallskraftverket i Långmossebergen samt i Kervo centrum. Mätstationerna samlar in information om bland annat mängderna inandningsbara partiklar, finpartiklar samt kväveoxider i inandningsluften.  

Man kan följa med luftkvaliteten i huvudstadsregionen i realtid på HRMS:s sidor.

Luftkvaliteten i Grankulla

Luftkvaliteten i Grankulla undersöks med fem års mellanrum. Åren 2008 och 2013 var mätstationen placerad vid Tunnelvägen, och syftet var då att undersöka trafikens inverkan i centrumområden med livlig trafik. År 2013 undersökte man i Grankulla hur vedeldning påverkar luftkvaliteten i ett småhusområde.

Därtill mäter man årligen i centrum av Grankulla trafikrelaterad kvävedioxid med hjälp av sk. passiva insamlare. Metoden är inte lika exakt som kontinuerliga mätningar, så resultaten är indikativa. En insamlingsperiod är en månad. Resultaten är månads- och årsmedelvärden.

Du hittar resultaten av luftkvalitetsmätningarna i Grankulla via HSY:s publikationer (speciellt åren 2008, 2013 och 2018).

HRM:s luftkvalitetsmätningar

Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) mäter luftkvaliteten i huvudstadsregionen på flera permanenta och mobila mätstationer. Mobila mätstationer mäter luftkvaliteten vid särskilt utvalda objekt. så som vid livligt trafikerade huvudleder samt i småhusområden och hamnar. Mätstationerna är utrustade med flere olika typer av mätinstrument som mäter olika luftföroreningar.