Rekreationsområdet vid Gallträsk

Framför dig ser du Gallträsk, den enda sjön i Grankulla. Tillsammans med den skyddade myren Träskmossen på sjöns västra sidan utgör den ett av stadens mest populära frilufts- och rekreationsområden. Sjöns yta är 11,7 hektar och medeldjupet är cirka 1,5 meter.

En 1,8 km lång tillgänglig grusväg löper runt nästan hela sjön. Endast i den sydöstra delen avviker rutten från stranden till Kavallvägen. Längs rutten finns flera bänkar och en brygga som underhålls av staden. På sjöns nordöstra strand, nära korsningen mellan Lindstedtsvägen och Kavallvägen, finns en lekplats och ett litet utegym. I närheten finns också picknickbord och roddbåtar som du kan hyra sommartid.

Sjöns fågelliv är mångsidigt och rikt. Förutom fåglar kan du spana in simmare eller den lokala segelföreningens jollar i sjön. På vintrarna, om vädret tillåter, upprätthåller en lokal förening en populär skridskobana på isen.

Sjöns grundaste område är reserverad för fåglar. Kom ihåg att låta fåglarna häcka i fred om du rör dig längs stranden eller ute på sjön. Håll hundar och andra sällskapsdjur kopplade året runt även i Gallträskområdet.

Stor dammussla

Jag är en stor dammussla (anodonta cygnea) och jag bor i gallträsk. I mina arbetsuppgifter ingår att filtrera och rena sjövattnet. Låt mig alltså fortsätta mitt arbete och plocka inte upp mig ur sjön.

Tyvärr producerar jag inga pärlor, så det lönar sig inte att titta in i mig. Gör du det, kommer jag att dö.

För cirka 7 300 år sedan var Gallträsk en vik i dåvarande Litorinahavet. Genom landhöjning blev viken en träsksjö. Fram till 1970-talet leddes avloppsvatten ut i Gallträsk, vilket ledde till övergödning av sjön. Metoderna för att iståndsätta sjön utreddes i nästan 50 år tills sjön sugmuddrades på 2010-talet. Sedan dess har sjöns vattenkvalitet och ekologiska status varierat mellan god och utmärkt.

Gul näckros, ålnate, olika arter av vattenmossa och andra vattenväxter bildar skydds- och lekplatser för sjöns bestånd av mört, abborre, gädda och ruda. Staden avlägsnar varje år vattenväxtlighet från sjön. Tyvärr har även vattenpest, som är en invasiv främmande växtart, letat sig in i sjön. Längs stränderna växer bland annat kråkklöver, strandlysing, bredkaveldun och den särskilt skyddade arten långsvingel.

Under de senaste åren har kullar med rörhöna, gräsänder och knipor glatt dem som rört sig i området. Mest uppmärksamhet har dock den lyckade häckningen för Finlands nationalfågel, sångsvanen, fått.

I området förekommer också fladdermöss och flygekorrar. Gallträsk är ett viktigt jaktområde för fladdermöss, särskilt för vattenfladdermössen, och därför strävar staden efter att bevara skuggande träd mellan vandringsleden och stranden. Det finns också flera kärnområden för flygekorrar runt sjön, där arten häckar och letar efter föda.

Grankulla villasamhälle grundades kring Gallträsk i början av 1900-talet. Elia Heikel och Emil Lindstedt byggde de första villorna i området. Efter att järnvägen färdigställdes 1903 inleddes en intensiv byggperiod då ett stort antal villor byggdes i närheten av Gallträsk. Av dessa finns några fortfarande kvar. Till en början var villorna sommarhus, men så småningom blev de permanenta bostäder. Aktiebolaget Grankulla grundades 1906.

Redan då var området ett populärt rekreationsområde och många kom ofta från Helsingfors till Gallträsk för att bada, plocka bär eller andas frisk luft. Runt Gallträsk grundades många pensionat och vilohem som erbjöd “vila och rekreation”. Dessa besöktes av dåtidens kända vetenskapsmän, konstnärer och författare och en del av dem byggde sedan egna villor åt sig i Grankulla. En av dem var Felix Nylund vars mest kända skulptur är statyn Tre smeder i Helsingfors.

Villaägarna hade länge egna badhus och roddbåtar vid stränderna, men användningen minskade i takt med att sjön blev övergödd. I dag ägs största delen av Gallträsks strandområden av staden och de är tillgängliga för alla.

År 1920 blev villasamhället en köping och år 1972 fick Grankulla stadsrättigheter.

Vill du läsa mer om villorna i Grankulla och stadens historia? Via denna länk kan du läsa historieserien om Grankulla som publicerats i lokaltidningen Kaunis Grani. Tyvärr kan du inte lyssna till innehållet eller läsa texten på andra språk än svenska eller finska.

Trädskulpturer

Runt om i Grankulla finns ett hundratal träskulpturer av olika typ och storlek som en modern skulptör, som är anställd hos staden, har bearbetat med motorsåg. Inga träd har fällts enkom för skulpturerna, utan för dem har använts träd som varit i dåligt skick och som staden har varit tvungen att fälla.

Friluftsleden

Det finns ingen allmän wc längs med rutten. Det finns ingen adress för detta rekreationssområde. Du tar dig dock lättas till friluftsleden via korsningen mellan Lindstedsvägen och Kavallvägen, via Jollagränden, via korsningen mellan Södra Heikelsvägen och Norra Mossavägen eller Södra Mossavägen och Norra Heikelsvägen.

Parkering

Rekreationsområdet har ingen parkeringsplats. Vi hoppas att du anländer till området till fots, med cykel eller med allmänna fortskaffningsmedel. Avståndet mellan Grankulla station och Gallträsk är ca 800 meter och från den närmasta bushållplatsen vid Stationsvägen är det ca 600 meter till promenadstråket.

Vid behov kan du använda parkeringsplatsen vid stadens bollhall vid adressen Elevhemsvägen 11. Därifrån är det en ca 500 meter lång promenad till sjön.

Det finns fyra parkeringsplatser längs Lindstedtsvägen nära lekplatsen (se mera info nedan).

Bryggorna

Vid sjön finns flera bryggor, av vilka bryggan vid västra stranden underhålls av staden.

Staden upprätthåller ingen badplats vid Gallträsk. Du hittar dock mera information om den lokala invånarföreningen Kole rf:s (Kauniaisten omaehtoisen liikkumisen edistäjät ry) simverksamhet på föreningens Facebook-sida.

Stadsroddbåtarna

På östra stranden finns det sommartid två båtar som man kan hyra. Läs mer om båtuthyrningen här: Roddbåtarna.

Skridskoåkning

På grund av sjöns osäkra isförhållanden anlägger staden inte isbanor, vakar för vinterbad eller liknande på sjön. Då isläget tillåter har en lokal invånarförening, Kole ry (Kauniaisten omaehtoisen liikkumisen edistäjät ry) plogat upp en 1,4 km lång skridskobana på isen.